Fakta i flygfrågan – Svar till Anna Säve-Söderbergh

Beskedet att Gotlands flygförbindelser framöver endast kommer att vara i SAS regi och till Arlanda har skapat många reaktioner – och det är klokt att leta efter fakta i frågan. Från Tillväxt Gotlands sida välkomnar vi att SAS utökar antalet avgångar till Arlanda. Det är efterlängtat och något vi arbetat för i flera år. Men att vi samtidigt förlorar trafiken till Bromma menar vi kommer få stora konsekvenser för det gotländska näringslivet. Låt oss förklara varför vi drar den slutsatsen.
Många gotländska företag har kunder på andra platser i Sverige och utomlands som de behöver träffa, andra är helt beroende av att besökare kommer hit. Många gånger behöver företagen även resa för att kompetensutveckla medarbetare, träffa leverantörer och vara en del av övriga Sverige. Det gotländska näringslivet är helt enkelt beroende av snabba och välfungerande förbindelser med vår omvärld. Det gäller både på vattnet och i luften.
Frågan om Bromma och Arlanda kan te sig som ett val av vilken flygplats flyget kommer att landa på. Men den är mer komplex än så. Ur vårt perspektiv handlar det främst om tre saker.
För det första är Bromma flygplats, med sin litenhet och korta flöden en idealisk flygplats för snabba inrikesflyg. Innan pandemin valde sex av tio resenärer att resa till Bromma, idag är det ännu större andel. Bromma flygplats har inte fokus på taxfree och restauranger, utan på smidig kollektivtrafik. Du kan komma till flygplatsen 20 minuter före avgång och enkelt ta dig till flygplanet. Det fungerar inte på en stor flygplats som Arlanda, där inrikesflyg och utrikesflyg numer samsas i terminal fyra och fem. Bromma flygplats ligger inte endast nära cityterminalen, det är också nära till företagartäta områden som Sundbyberg och Solna samtidigt som tvärbanan knyter samman flygplatsen med Stockholms södra sida.
På Arlanda är det dessutom större konkurrens om de mest attraktiva avgångstiderna. Gotlandsavgångarna kommer att konkurrera med flyg till exempelvis London, Köpenhamn och Berlin. Under 2022 genomfördes en utredning på uppdrag av Infrastrukturdepartementet som slog fast att ”sannolikheten är så pass hög för att en ytterligare rullbana kan komma att behövas i framtiden att förberedelserna bör påbörjas omgående med full kraft”. Det utredaren pekar på är att konkurrensen om start- och landningstider på Arlanda kommer att öka. Gotlandstrafiken riskerar att få mindre attraktiva avgångstider, vilket kan leda till ökade kostnader för gotlänningar i form av övernattningar i samband med resor.
För det andra innebär beskedet att det inte längre kommer att finnas någon konkurrens på flygbiljetter mellan Visby och Stockholm. Bristande konkurrens har historiskt sett lett till högre priser och sämre turlista. Det är ett utmanande marknadsläge. Trots att flyget till Visby under 2023 ökade med 8 procent till 317 506 passagerare, är det långt ifrån siffrorna före pandemin, då 446 764 passagerare reste till Visby (2019). De allra flesta resenärerna, cirka 85 procent, reser idag med biljett till Stockholm, medan resterande 15 procent reser vidare från Stockholm inom landet eller utrikes.
Högre biljettpriser skapar konkurrensnackdelar för gotländska företag som konkurrerar på en nationell och internationell marknad. Det gör det även mindre attraktivt att etablera företag på Gotland. Vi ser inte den bristande konkurrens som en fråga för våra politiker i första hand, utan från näringslivets sida vill vi skicka signalen att vi välkomnar konkurrens – och kanske finns det ett flygbolag som just nu ser på möjligheterna att etablera trafik på sträckan Visby – Stockholm?
För det tredje är Bromma ett idealiskt nav för framtidens eldrivna inrikesflyg. Det har inte så mycket att göra med att flygsträckan mellan Visby och Bromma är kortare än till Arlanda, även om det är en fördel, utan att infrastrukturen på marken skulle vara lämplig för mindre flygplan.
De elflygplan som utvecklas idag är små och kommer främst flyga kortare distanser, där Visby-Bromma har pekats ut som en idealisk sträcka. Små flygplan betyder tätare avgångar. Här har Bromma flygplats de förutsättningar som krävs för att skapa en luftbro mellan Visby och Stockholm, medan det kommer att vara mer utmanande att få plats med täta avgångar på Arlanda där trafiken samsas med internationella flygningar. Med eldrivna flygplan minskar även bullernivåerna, vilket gör dem extra lämpliga att flyga på en citynära flygplats.
För de gotländska företagen är det helt avgörande med snabba och välfungerande förbindelser med vår omvärld. Det är en del av vår kollektivtrafik. Därför vore det djupt olyckligt om konkurrensen på sträckan Visby-Stockholm försvinner och Bromma flygplats läggs ned, när vi sannolikt snart står inför skiftet till ett eldrivet flyg.