Eftertraktade processoperatörer, snart redo för anställning

I höstas drog Vuxenutbildningen på Gotland i gång en ettårig kurs för blivande processoperatörer. Kompetensen är efterfrågad från öns industrier och tillverkande företag och när utbildningen väl fanns att söka visade det sig att antalet platser fylldes snabbt.

Tillväxt Gotland har genom projekt Molekyl – industriell symbios, fungerat som en länk mellan företagen och utbildningen, bland genom att ordna studiebesök på arbetsplatser med behov av processoperatörer. Efter en höst med teori i skolbänken är studenterna nu ute på praktik.

Tre av dem berättar här om valet av praktikplats, hur utbildningen mäter upp mot kraven på arbetsplatsen och var de ser sig själv i framtiden.

I sommar är Susanna, Jerry, Josefin och de övriga på utbildningen redo att ta livet ut i yrkeslivet.

Hej Susanne Hedlund! Du är just nu på praktik hos Heidelberg Materials i Slite.

Berätta om din bakgrund?

Jag har hela mitt yrkesverksamma liv arbetat med service och människor inom dom typiska ”kvinnoyrkena”. Tyckte att det skulle vara spännande och inspirerande att göra något helt annat så jag valde att hoppa på vuxenskolans ettåriga utbildning till processoperatör.

Varför valde du Heidelberg Materials?

Jag känner att kalkindustrin är viktig för att vi skall kunna bevara en levande landsbygd här på norra Gotland. Spännande också just nu när dom planerar att bli helt koldioxidneutrala och skall satsa på miljön.

Vad gör du på dagarna?

Jag går med skiftet på ugn 7 just nu och får följa övriga i sitt dagliga arbete. Det är många olika moment som skall skötas för att driften skall fungera; spetta rent, ta prover och sköta underhåll.

Har du nytta av det du lärt dig under första terminen i skolan?

Det är en stor skillnad på att sitta på skolbänken eller vara ute på arbetsplatsen. Mycket av det vi har lärt oss både praktiskt och teoretiskt har man användning av tex arbetsmiljö och säkerhet.

Vad vill du göra när utbildningen är klar?

Jag har sökt sommarjobb här på Heidelberg och hoppas att jag får det. Det är en väldigt spännande och omväxlande arbetsplats och som det känns nu så hoppas jag kunna vara kvar här.

Josefin Brining. Du gör din praktik på avloppsenheten hos Region Gotland, med utgångspunkt från Visby reningsverk.

Vad har du arbetat med tidigare?

Jag har till största delen av mitt yrkesverksamma liv jobbat på kontor med administrativa arbetsuppgifter.

Varför valde du praktik på avloppsenheten hos Region Gotland?

När jag skulle välja praktikplats ville jag komma till ett ställe som arbetade med de flesta delar av det jag läst och lärt mig under den teoretiska delen av utbildningen. Jag började leta efter olika arbetsplatser där jag kunde få utvidga och fördjupa mina kunskaper och då landade det i att praktisera som drifttekniker på Region Gotland.

Vad gör du på dagarna?

Som drifttekniker sköter man tillsynen av avloppsverk och pumpstationer som finns på Gotland. Det kan vara att man gör avläsningar av olika värden, tar prover, servar, reparerar och felsöker utrustning som finns på verket eller i pumpstationerna. Man ska även kontrollera att allt ser bra ut i det överordnade styrsystemet som visar verken och som skickar larmvarningar som driftteknikerna behöver agera på.

Har du nytta av det du lärt dig under första terminen i skolan?

Det är först när man kom ut på praktiken och fick börja ”jobba” som man kommer i kontakt med det vi har läst teoretiskt. Ett exempel på detta var när jag och en annan tekniker uppmärksammade ett fel och det gick proppar i proppskåpet. Efter lite felsökning av styrskåpet kunde vi konstatera att motorskyddet till en pump slog till. Hade jag inte fått läsa lite el-teori hade jag inte förstått vad jag tittade på i styrskåpet och förstå att det var ett motorskydd.

Vad vill du göra när utbildningen är klar?

Jag hoppas på att praktiken kan övergå i en tjänst då jag gillar arbetet, det finns mycket att lära inom området som tekniker på ett reningsverk.

Jerry Pettersson, du är också på praktik hos Heidelberg Materials i Slite.

Berätta om din yrkesbakgrund?

Tidigare har jag jobbat med skogsbruk inom Skogsstyrelsen.

Varför sökte du dig till Heidelberg Materials?

Jag sökte hit på grund av ett mekaniskt intresse och möjlighet för utveckling.

 Vad gör du på dagarna?

På praktiken går jag med mina kollegor, observerar och provar på lite allt möjligt. Främst så inspekterar jag efter skador och renar blockage.

Har du nytta av det du lärt dig under första terminen i skolan?

Teori är bra men det är enbart genom praktik som man kan utveckla en riktig kännedom och vana för hur maskiner fungerar, för det som står på pappret stämmer inte alltid med verkligheten i rörelse.

Vad vill du göra när utbildningen är klar?

Jag vill arbeta hos Heidelberg Materials

Stort lycka till alla tre!

Text: Ulrica Fransson, Projekt Molekyl – industriell symbios

Molekyl – industriell symbios är ett samverkansprojekt mellan Tillväxt Gotland och IUC Kalmar län som ska stötta företag i att hitta symbioser med andra företag i cirkulära affärsmodeller. Projektet är finansierat av Tillväxtverket via den europeiska regionala utvecklingsfonden samt delfinansierat av Region Gotland och Region Kalmar län.